Livskvalitet del 2

Nu är jag tillbaka och fortsätter ta upp vikten av att jag tar ansvar för min livskvalité och går från ord till handling. Endast jag kan avgöra om jag lever livet på mina villkor, mår bra och är glad och tacksam för det liv jag lever eller om något bör förändras. Jag ser livskvalité som en färskvara som ändras över tid och som jag aktivt behöver jobba med för att behålla.

I filmen pratar jag om hur du kan jobba vidare med de uppgifter som jag presenterade i första avsnittet om ”livskvalité”. Jag börjar med att ge dig två frågor att fundera över.

"Varför vill du göra förändringar? Det underlättar att veta vad syftet med en förändring är för att hålla motivationen uppe och drivet framåt när det går lite trögt. Och "Varför är du inte i ditt önskade läge redan idag?" De argument eller hinder som står i vägen för dig behöver du jobba aktivt med för att komma över, komma förbi eller sudda ut. Jag pratar om att sätta en tidsplan med aktiviteter som ska leda till att du tar små steg mot dina mål och jag lyfter vikten av att dela med sig av sina mål till andra för att få hjälp och stöd.

I förra avsnittet tog jag fram en bild av mitt liv idag och en bild av mitt liv imorgon.

Nu är det dags att titta på gapet mellan de olika bilderna. För att lyckas med en långsiktig hållbar förändring tro jag på att man ska ta en sak i taget och dela upp olika mål i mindre delmål, så att man känner att man hela tiden kan ha ett litet driv framåt, åt rätt håll. Därför kommer jag välja en del som jag ska börja jobba med.

Hönsmamman

Jag börjar fokusera på den tårtbit om jag vill jobba bort. Jag och min man har två tonårsdöttrar tillsammans. Vi vill att de ska ha det bästa livet, må bra, vara lyckliga och nå sina drömmar. De börja bli stora nu och vill och behöver klara sig själva, ta eget ansvar, ibland göra sina egna misstag och så vidare. MEN som mamma glömmer jag ibland av det och det är svårt att backa.

Kom ihåg och ringa det samtalet! Har du med dig din jacka? Här är dina rena kläder. Vad ska du ta med dig som mellanmål?

Detta är några exempel på frågor eller kommentarer som jag kan ge uttryck för i vardagen. Ibland kan det kanske vara motiverat att ställa vissa kontrollfrågor eller påminna om saker, men jag gör dem ju ingen tjänst genom att alltid påminna om samma saker. De behöver ju tänka själva, ha koll på sina saker och planera för sig själva.

Istället för att vara en ”hönsmamma” som tjatar om saker vill jag oftare vara ett bollplank som man bollar sina tanker och funderingar med. Jag vill vara med i planeringen, men inte vara den som styr och driver den. Jag vill hjälpa till och stötta men jag vill att barnen kommer till mig oftare istället för att jag ställer mina kontrollfrågor till dem. Anser de att de har koll på läget, så behöver jag inte lägga mig i. Vad är det värsta som kan hända om de glömmer något eller gör på ett annat sätt?

Syftet med denna förändring, som jag ser det, är att släppa taget ännu mer och låta barnen växa upp så att de hittar sina sätt att hantera olika saker och jag kan lägga min energi och mitt fokus på andra bitar. Det som stoppar mig är främst mitt eget beteende men också att vi ibland har olika förväntningar på när och hur saker ska ske samt att kommunikationen mellan oss kan vara otydlig och ge möjlighet till olika tolkningar.

För att jag ska lyckas med att ändra på mitt beteende behöver jag involvera min familj, så att vi tillsammans kan bli bättre på att kommunicera tydligt och ha samma förväntningar. Jag behöver också hjälp med att få veta när barnen upplever att jag är en ”hönsmamma” och bör ta ett steg tillbaka. Eftersom tjejerna är i olika ålder gäller inte samma nivå för dem båda och det är ibland svårt att veta när man ska backa. Vi behöver också komma fram till hur vi ska göra när en situation uppstår där jag känner mig tjatig trots att de kanske inte upplever det.

I övrigt behöver jag inga andra resurser för att lyckas med denna förändring så jag ska börja med detta inför höstterminen. När vi kommer fram till jul ska jag stämma av med familjen och höra om de tycker att vi har lyckats med att få till en tydligare kommunikation, så att vi har samma förväntningar på olika saker i vardagen och att jag har blivit ett bättre och mer använt bollplank!

//Caroline